Den tyska ordboken Duden definierar glas kort och gott så här:
Ljusgenomsläppligt, vanligtvis genomskinligt, lättkrossbart ämne tillverkat av en smält blandning och använt som material (t.ex. till rutor, dricksglas).
Vi känner alla till detta ämne och ändå vet vi så lite om det. Kanske är det så att vi inte lägger märke till materialet eftersom det ofta är genomskinligt. Eller så har vi helt enkelt vant oss vid detta multifunktionella material.
Till vår frukostjuice fungerar glaset som ett smakneutralt kärl och på vår väg till arbetet skyddar det oss – oavsett om vi tar bilen eller tåget – mot vädrets makter. Glas är dessutom immunt mot de flesta sorters syror och baser, vilket ger materialet ett brett användningsområde.
Om inte förr kommer det flesta av oss i kontakt med glas under morgonduschen. I det här fallet inte bara med glas i sin ursprungsform, utan med två olika förädlade specialtyper som vi förklarar kort nedan.